självmord

Tänkte skriva lite om självmord nu.
Vet inte hur många gånger jag försökt, men idag kan jag säga att det ändå är tur, och inte otur att jag inte dog.
Då var jag rasande och ville dö ännu mer om det inte lyckades.
Blev inlagd på ungdomspsyke men det hjälpte mej inte mycket.
Det känns som om jag var en helt annan människa då, kunde sitta och sl mitt huvud i en vägg, riva mej i ansiktet.
det var sjukt men på något sätt saknar jag det.
Vet inte varför, men mådde så under så många år att jag blev van antagligen.
Att det blev min trygghet.
Mår fortfarande inte bra men vill absolut inte dö, bara känt så 2 ggr de senaste 4 månaderna.
Dock börjat få tillbaka min depression och det känns jobbigt.
 
Men utvägen är inte självmord, det kommer alltid bli bättre, låt det ta sin tid!
tänk va många människor som kommer må sjukt dåligt om du begår självmord right?
 
ville bara skriva av mej lite för läste en blogg, och grät sönder så fort jag läst lite.
Jag gråter ver självmord för vet själv att jag vart där för inte länge sedan...
 
läs gärna bloggen här: http://ludmilla.se/
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg